Nyårssammanfattning av Orgelåret 2012

Hallå alla orgeldiggare, -fantaster och -entusiaster ute i den stora vida världen!

Sånär som vi befinner oss alldeles på sluttampen av år 2012 och 2013 står för dörren så har det äntligen blivit dags för en multi-kolorös orgelårssammanfattning tillika nostalgitripp över de största begivenheterna under det gångna året, denna gång med ett återblickande på såväl personliga, minnesvärda händelser, milstolpar och sinkaduser av alla slag samt de mest hissnande, härliga, spektakulära orgelljudfenomen inom svensk historia på såväl nationell som på internationell nivå.

Januari var månaden då jag fullgjorde min slutgiltiga version av mitt kandidatuppsatsarbete, inte minst tack vare mina observationsförteckningar i samband med diverse konsertbesök. (Vissa efterhandskomplement har dock varit nödvändiga under vårens gång innan publikationen kunde ske.)

Månadens favoritorgel: Den fransk-romantiska orgeln i Katarina kyrka.

I början av april fick jag min stora snilleblixt om att jag, som ett plan B-alternativ till mina kantors- och organistplaner skulle utbilda mig till orgelforskare, alternativt orgelprofessor eller organolog. Jag hade sedan ett halvår tidigare, parallellt med mitt pågående kandidatarbete, fått ett starkt sug att bli musikvetenskapsforskare, alternativt med inriktning på orgelinstrument. (Dessa planer har visserligen hunnit genomgå en liten modififieringsprocess, men jag är fortfarande inriktad på samma tänkta huvudspår.)
Veckan därpå fick jag dessutom, i samband med en operamässa i Högalidskyrkan, äran att tillsammans med mina körvänner entra den stora orgelläktaren och tillsammans med ett mycket magnifikt orgelackompanjemang sjunga loss för full halls, vilket innebar en skönhetsupplevelse av det mäktigare slaget.

Månadens favoritorgel: Läktarorgeln i Högalidsyrkan.

I slutet av juni lyckades jag äntligen med konsten offentliggöra mitt uppsatsarbete på DIVA-portalens (Digitala Vetenskapliga arkivets) hemsida för universitets- och högskolearbeten på kandidat- eller masternivå. Här har ni summan av kardemumman! ;-) http://www.su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:513858

Favoritorgel: Setterquist & Son-orgeln i Hjo kyrka

Juli var månaden då jag för tredje gången bevistade orgelspelarkursen på Hjo folkhögskola och samma år som jag, förbluffande nog, lyckades med att utfärda mitt prestigefulla orgelkörkort, tillika orgelspelarbevis på första försöket. En av mina största personliga lyckoträffar någonsin, som innebär att jag har möjlighet att vikariera och göra extrainhopp som kyrkomusiker i samband med högmässor, gudstjänster, andakter och förrättningar av olika slag. Lyckan efteråt var något alldeles kolossal!
En vecka senare, samma månad, tog jag det framgångsrika beslutet att skapa denna synnerligen specialnischade orgelblogg, som festligt nog har lyckats dra till sig läsare från både Sverige, Ryssland, USA, Tyskland, Island, Danmark, Finland, Frankrike, Columbia och Storbritannien och från diverse operativsystem: allt från de traditionella multi-jättarna som Firefox, Internet Explorer, Macintosch och Safari och till 2010-talsmoderniteter som Safari till Android, iPad och iPhone. En stor välsignelse för mig, måste jag säga! :)

Månadens favoritorgel: (-:-)

Augusti var månaden som jag flitigt började ägna mig åt systematiska besök på diverse orgelkonserter och tillställningar för att finputsa min musikanalytiska förmåga och bli förtrogen inte bara med den profana och sakrala orgelrepertoaren utan även med olika slags uppförandepraxis och spetsa till såväl min urskillningsförmåga som kritiska iakttagelseförmåga. Roligast av allt var nog ändå att jag lyckades med konsten att hjälpligt lyckas spela igenom hela Franz Liszts Paganini-transkription flytande med ett supermäktigt, myllrande pedalackompanjemang och magiskt vackra klangharmonier såväl i orgelverkets dovare som dess gällare register, något som förhoppningsvis i omgångar har gett sig till känna här i orgel-blogosfären. ;-)

Månadens avoritorgel: Konserthusets gigantiska orgel.
Voìla!!!

Oktober var månaden då det imposanta, supermagnificenta ståtverket Orgel Acusticum - Sveriges överlägset största konserthusorgel - invigdes vid Luleå universitet på initiativ av orgeltillverkaren Gerald Woehl. Förmodligen en av de största bragdhändelser ur svensk orgelhistoriesynvinkel!
Check't out! =)

Månadens favoritorgel: (You hear it by the name...)

November var månaden då jag debuterade som kammarensemble-cellist på Faurés Reqviem på Högalidskyrkans stora orgelläktare där vi ackompanjerades av flera proffsiga körer och inte minst en enastående organist! (återkommer eventuellt med bilduppdatering!)

Under samma månad lyckades jag dessutom med konstprojektet att på ett skapligt plan bemästra det megamäktiga Toccata-verket av Charles-Marie Widor ur hans 5:e symfoni på Markuskyrkans neobarockorgel. Efteråt var jag minsann mer än supernöjd!!!

Månadens favoritorgel: (-:-)

Ur orgelutvecklingssynpunkt så har det gångna året visat sig ha varit ovanligt kreativt, inte minst när det spektakulära uppföranden och nymodernistiska idéer som florerat på diverse plan, bl.a. Grönlunds orgelbyggeri, som genomfört två stora restaurationsarbeten av kororgeln i Nacka kyrka och färskat upp med ett sprillans nytt kombinationssystem till nuvarande IOP för Överluleå kyrkans orgel i Boden. Tidigare under året har de även ägnat sig åt ett flitigt tillverkande av orgelpallar i furu, vilka förhoppningsvis ska komma väl till pass lagom till nästa års planerade upprustningsprojekt.
Upprustningsprojekt inför nästa år är dessutom högaktuella, då de planerar de även ett omfattande restaurationsarbete av den franskromantiska orgeln i Engelbrektskyrkan (av nuvarande spelbord, orgelhus, luftalstringssystem, traktursystem, registrartursystem, väderlådor och klangsystem) samt att flytta över den nuvarande orgeln i Gävle krematorium Skogsljus till Knivsta kyrka. Här följer några levande exempel:

Kororgeln i Nacka församling

Nytt IOP-kombinationssystem i Överluleå kyrka

Tillverkning av nya orgelpallar i furumaterial

Orgelforskningscentret GOArt (Gothenborg Organ Art) har också i högsta grad legat i framkant rejält inom fältet orgelforskning och kvalificerat sig som Sveriges stora orgelansikte utåt: för att inte tala om dess högaktuella, treåriga projektet Organ Sueciae-projekt med främsta målet att digitalisera det mest representativa forskningsmaterialet vid Riksantikvarieämbetet i Stockholm samt att tillgängliggöra GOArt-databasen som en mjukvara, i form av ett dataprogram. Bakom detta finns också en grundvision och tanke om konsten som en helande, närande och stärkande kraft hos den enskilda individen. Något av det allra mest fantastiska med GOArt-verksamheten är deras utbud av såväl toppklassiga diplomorganistutbildningar, kandidat- och masterutbildningar och kompositionsutbildningar som utbildningar på forskarnivå samt en öppenhet för doktorandstuderande, på initiativ av forskningssamordnaren Anders Carlsson. Deras konstfakultet är för övrigt ypperligt unik med ett mättat utbud av utbildningar både inom design, fotografi, filmregi, konst, musik, musikal, opera och teater samt konstnärligt utvecklingsarbete.
I slutet av förra månaden (november) hölls dessutom ett konstnärligt seminarium med en öppet hus-verksamhet som innebar en ökad tillgång till att komma i kontakt med en kolossal orgelmixtur samt orkesterinstrument och experimentera livligt med den musikaliska produktionen. Ett av deras stora motton är att varje orgel ska få avspegla sin egen tidsanda, något som de bravurmässigt har lyckats med!


Luleå tekniska universitet är i särklass de som har lyckats kvalificera sig som Sveriges stora pionjärverksamhet med sitt nyinvigda, superkaraktäristiska 2000-talsinstrument som omfattar en salig kombination av tradition, konstnärsanda och innovativ digitalteknik med dess oöverträffbara funktion som ett ångande flaggskepp för framtidens musik och forskning och dessutom väldigt stimulansgivande för interpretationer av alla möjliga slag. Inte minst fungerar Acusticum-projektet som ett världsomspännande samarbete mellan nationella och internationella aktörer samt en utomordentlig tribunal för möten av såväl gammalmodig som supermodern musik, präglad av ett innovativt tänk och en stor variationsrikedom för olika sätt att gestalta konstnärlighet i dess rätta bemärkelse. Musikhögskolan i Piteå står dessutom för Europas mest högkvalitativa organistutbildningar på diplomnivå. Varje ny orgel fungerar som en katalysator för det aktiva kulturfrämjandet på skandinavisk mark! Tack vare Digital Live Arena fungerar Acusticum-orgeln dessutom som en utmärkt kommunikationskälla med en global publik för såväl konserter som biografer och hemmabiosystem. För närvarande finns dessutom planer på att tillgängliggöra orgelspel för allmänheten på digital nivå, något som jag blickar fram emot med största iver och spänning!
Här följer ett bildregn:

---

De största stjärnskotten i Sverige på orgelstjärnhimlen under året:
Nils Larsson: diplomorganist och konsertorganist som för närvarande är väldigt aktiv i Högalidskyrkan, Lars Andersson: organist och körledare i Katarina församling, Joakim Andersson: en av Stockholms yngre superstjärnskott, tillika konsertorganister (född 1990) och Anna von Hausswolff (en av de riktigt makalös singer song-writersen och nydanande kyrkomusikerna inom populärmusiksfären).

Årets orgel-smashhit: Låten Ceremony av Anna von Hausswolff, framförd på Kägelbanan i Stockholm härom året, och Lori Graves megamäktiga version av Star Wars-filmens signaturmelodi, på delad placering!

Årets favoritorgelkonsert: Orgelfyrverkerikonserten i S:t Jacobs kyrka den 17 augusti av Mattias Wager, m.fl., på delad placering med en super-superb orgelkonsert i Katarina kyrka den 25/10 av Lars Andersson samt tredje momentet av Högalids orgelserie den 18/11.

Årets mest sublima orgelstycke:

 Årets mest "spooktakulära" orgelstycke:

Totalt superfenomenalt i båda fallen! (Jag låter musiken tala för sig sälv...)


 
Årets givna orgel-aforism (kan även tillämpas som ett motorbränsle av alla church-musicians to be inför kommande år för att komma närmare sin inre superflow-potential): För att citera Mamma Mu: "Jag vill. Jag kan. Jag gör det!" :-)
Svårare än så behöver det knappast vara.... ;)


Sist men inte minst vill jag passa på att önska er ett fantastiskt, kreativt, berikande orgelår á la 2013, fyllt av rikedomar, kärlek, livslust, lekfullhet, gemenskap, solidaritet, harmoni och sinnesfröjd och med sikte mot nya toppunkter och utvecklingsambitioner!!!
Gott slut och God fortsättning, tillönskas allihopa! :-)

När juldagsmorgon glimmar...

Hallå allihopa!

 

Jag hoppas att ni haft en riktigt mysig jul. Själv befinner jag mig i Borås där jag har firat jul omgiven av gnistrande snö och behaglig släktsamvaro. Oslagbart bra! Igår var jag dessutom i Karoli kyrka, strax utanför Borås centrum, och lyssnade på en midnattsmässa. Riktigt stämningsfullt var det. Dock måste jag medge var orgelmusiken ett litet s.k. västgötaklimax för mig, då organisten inte tycktes vara så välförberedd för att göra aftonen rättvisa. När församlingen dessutom satt med varsitt allsångsliknande häfte, hade man nog förväntat sig något bättre beledsagning både av kvällens julkantorer och läktarorganist. Desto mer glädjehöjande var det dock för mig att få höra morgonens julottekonsert i Skara domkyrka, där den danska läktarorgelklangen var alldeles utomordentlig, och det traditionsenliga Händels Messias-uppförande i dess helt fantastiska, megamaffiosa skrud!


---
Juldagen till ära tänkte jag passa på att bjuda på lite karameller inom den populärmusikaliska julorgelrepertoaren:

1.) 'O Come All Ye Faithful, framförd i All Saints Church (motsvarande 'Allhelgonakyrkan' i Sverige) i Oystermouth Swasea och mästerligt trakterad av organisten Rob Charles.

2.) Toccata över Joy to the World, framförd av konsertorganisten Martin Setchell (ur ett tresatsigt verk) på den tremanualiga Rieger-orgeln i Kristuskyrkan i Town Hall i Nya Zeeland.

3.) Sleigh Ride, komponerad av Leroy Anderson och framförd av Lori Graves, en mycket beundransvärd konsertorganist från Chicago, på den tvåmanualiga, digitala Lowrey Stelling-orgeln.

4.) Den outsinliga, hjärnknipande, otroligt högtidislika julsångsklassikern White Christmas på Wurlitzers Teater-orgel en spirande förhoppning som verkligen har lyckats infrias!

5.) Och slutligen: Walter Hammers himmelska jul-potpurri, framfört på Lowrey Prestige-orgeln (av ett amerikanskt Allen-fabrikat), ackompanjerad av en virtuell, symfoniartad orkester. Riktigt superimposant!

Återkommer snart med en årssammanfattning av orgelhändelser/-upplevelser under hela det gångna året, 2012. Till dess, håll till godo! :)

Orgelforskningsarbetet 2011 (del 5)

På orgelfronten: intet nytt?! Nåja. (*skämt åsido...*) Under de senaste två veckorna har jag visserligen lyst med min frånvaro, p.g.a. tidsbrist och många stundande projekt omkring mig. Men nu är jag tillbaka!

Den 15 december 2011, för exakt ett år sedan, innebar en minst sagt spännande prövodag för mig, då jag för andra gången fick träna mig i konsten att försvara min uppsats. Något som jag minns var ovanligt givande och samtidigt en smula nervöst, speciellt då jag är betydligt mer van vid att framträda i konsertsammanhang än att prestera loss i talarstolen. Men tro mig, det var ett sant nöje! ;)

Vad jag sedan hade framför mig var 3 veckors efterarbete, bestående av flera komplement som t.ex. minikorrigeringar av uppsatsens sakinnehåll, utformandet av en observationsförteckning (och därtill en komplementering av egna konsertupplevelser) och ett frenetiskt sammanställande av ytterligare statsarkivsmaterial: Ja, ett minst sagt intressant konstprojekt! :)
Veckan därpå innebar därför ytterligare en helt vanlig, något jäktig arbetsvecka innan den annalkande julhelgen. Den kommande helgen hade jag dessutom framför mig att framträda och förbereda mig inför två mäktiga julkonserter, vilket innebar att jag fick förskjuta lite av mitt arbete. Lyckligtvis kunde jag klämma in ett besök i Engelbrektskyrkan där Bach juloratorium framfördes till det smäckra ackompanjemanget av kyrkans eleganta kororgel.
   Måndagen därpå var det åter igen dags att bege mig vid arla morgonkvisten för att få till ett efterlängtat besök vid Skogskyrkogårdens (Skogskrematoriet vid Södra begravningsplatsen i Stockholm) tre kapell: Trons, Hoppets och Det heliga korsets kapell för ett ingående studium av deras Allen-orglar, denna gång på en empirisk grund. Besöket visade sig vara en väldigt fascinerande historia, inte minst då ett av verkens högtalaranläggning på ett ställe var undanskymd bakom en/två stora ballustrader. Om detta gjordes av praktiska eller rent estetiska skäl vet jag ännu inte. Hursomhelst var manöversystemen väldigt spektakulära och orgelverken något alldeles sjusärledes häftiga!
   Dagen därpå hade jag mitt sista möte med min handledare, tillika kursföreståndare. Ett mycket givande sådant, där jag rekommenderades att "typ" lusläsa Andersson & Bedoires Stockholms-guide om historiska byggnader och arkitektur, undersöka kontrollantens roll (något jag uppenbarligen hade missat) i min stadsarkivsforskning samt att ändra om en del av mina formuleringar.
   Jag hade till en början skrivit ett ganska utförligt kapitel om historiska intressekonflikter som med stor förmodan tycktes ha uppstått mellan orgelfabrikanter, organister och kyrkoanställda "under årens lopp", något i och för sig inte allt med största säkerhet behöver ha inträffat, förutom i enstaka fall. I själva verket är det snarare så att många tycker väldigt olika när det gäller orgelestetik, kyrkorumsplacering, dess utformning, och inte minst: dess harmonierande med den omgivande miljön, och inte sällan händer det att människors åsikter lätt går i sär. Just eftersom varje enskild orgelinstallation i sig innebär ett miljonprojekt när det gäller tillverknings-, inköps- och installationskostnad brukar detta vara en ganska tuff match att få alltihop att klaffa rätt, och när orgeln väl är inbeställd så är beslutet oftast oåterkalleligt, dessutom.

Dagarna därpå fick jag äntligen utrymme för att unna mig en välförtjänt julledighet och kosta på mig semester till Borås och Bergslagen. Ljuvligt som bara den!

---

Väl hemma, lagom till det nya årets intåg, var det dags att ännu en gång ta ett friskt nappartag för att fullfölja mitt efterforskningsarbete. Först var det dags att ge mig i iväg till Stockholms Stadsarkiv för att bekanta mig några fler kyrkorådsprotokoll för att på sikt lyckas utröna kontrollantens roll bakom orgelinstallationsbesluten. Efter några dagars undersökning lyckades jag äntligen få någorlunda grepp om kyrkofullmäktiges olika beslutsfattningsorgan och hur hela processen går till när ett anbud infordras och hur kommunikationen mellan orgelfabriksarbetare och -intressenter sedan utspelar sig. Utomordentligt spännande! Detta visade sig vara dock vara ett Sisyfos-projekt utan dess like och jag upplevde ett tag att jag var nära att driva mig själv till utmattning.
   Nästa process innebar för mig ett genomförande av orgelkonsertbesök, med syftet att komplettera mina observationsförteckningar. Detta genom att detaljgrannt ingående studera organisternas orgelspelarteknik i diverse kyrkor för min forskningsstudie. Lyckligtvis genljöd klangen undantagslöst mäktigt genom kyrkovalven vid alla konserttillfällena vid uppförandet av de mest klassiska orgelgodbitarna och "evergreensen". En minst sagt spännande upplevelseresa!
Dagarna därefter satt jag i nöd och näppe och "skrev mig blå" om de kyrkoanställdas - och olika beslutsorgan runt detta - rollfördelning samt aktörerna bakom instrumenten för att slutligen, torsdagen den 9 januari, äntligen lyckas ro i hamn med alltsammans och alltihop kändes helt enkelt kanon!

---

En bit in i februari, ca. 1.5 månad senare, fick jag ett mail av en före detta teknisk direktör vid Stockholms kyrkogårdsförvaltning som skulle redovisa en av sina hjälpinsats till mig vid Norra begravningsplatsen samt resultatet av detta. Jag skickade då ett utförligt kronologiskt mail tillbaka med hela historian bakom min nuvarande och dåvarande orgeliver. Detta visade sig dock bli ett tidskrävande arbete då jag gång på gång ständigt fick nya anmärkningsavdelningar tillbakaskickade som jag trots tidsbrist gång på gång förväntades redigera.

---

Såhär i efterhand skulle jag vilja sammanfatta min utvecklingsresa som enormt lärorik, fantastiskt inspirerande, stundvis kämpigt och samtidigt otroligt orgelbildande: helt enkelt en utmärkt drivfjäder till min fortsatta orgelbegeistring. Min största förhoppning är att denna entusiasm antingen tar sig i uttryck genom forskarskap (med specialinriktning på orgelinstrument) eller genom rollen som organist. Tankarna på uppsatsen upptar hela ens tid och tillvaro - man släpper det liksom aldrig. Men såvida glöden finns för detta så blir man till en oövervinnlig låga!!!