Sammanfattning av november-orglar

Såhär i dessa vinterlandskapstider (ja, här i Stockholm omges man av snöbyar så det står härliga till!) har det äntligen blivit dags att sammanfatta november månads orgelbegivenheter, -erfarenheter och, i viss mån, personliga upplevelser kring detta.

Orgeln på bilden: Den stora, symfonisk-romantiska konsertorgeln i Notre Dame-kyrkan i Paris

Till min förvåning så upptäckte jag att jag nästan totalt har glömt att skriva om söndagen den 4/11 som innebar konsertdagen med stort D: en av mina antagligen största musikupplevelser och bragder någonsin, utan några som helst tendenser till överdrift eller underdrift. Det var nämligen den dagen då jag, tillsammans med Högalids kyrkokörer, solister och kammarorkestermusiker, intog den högt ärade orgelläktarplaceringen då jag ackompanjerade Faurés Reqviems Requiem i D-moll på cello. Ett superpampigt ögonblick i rena magins förtecken!
(Återkommer strax med bilduppdatering!)

Fortsättningsvis tänkte jag, som i vanlig ordning, fortsätta med att hemfalla till mitt taxonomiska orgel-kategoriseringssystem som jag hittills tycker har "gått som smort". :)

Månadens favoritorgelkonsert: Orgelkonserten i Högalidskyrkan den 18/11 (Tredje och sista delen av Högalids orgelserie) - Den var verkligen megamagnifik, samtidigt som den höjde höststämningskoefficienten och mysfaktorn något oerhört!

The Big Three av fantastiska, internationella orgelkompositörer: J.S. Bach, C.M. Widor och Louis Vierne

The Big Four av stora svenska organister/orgeltonsättare: Otto Olsson, Nils Larsson (Högalids församling) och Lars Andersson (Katarina församling), Mattias Wager (domkyrkoorganist i Storkyrkan och S:t Jakobskyrkan i Stockholm) och Joakim Andersson (Stockholms store, antagligen oöverträffbare orgelfyrverkerimästare!).

Månadens orgelkonsertstycke:

 
(Sammträffande nog så är detta det första stycket som dyker upp i YouTube-databasens sökmotor vid sökandet på "orgelmusik".)

Månadens orgelforskningsprojekt: Riksantikvarieämbetet ägnar sig i skrivande stund åt att i samarbete med GOArt (Göteborgs orgelforskningsverksamhet) göra en stor orgelinventering. Det bakomliggande syftet med detta är, enligt RAÄ, att se till att Sveriges orgelbestånd vårdas och underhålls samtidigt som dess kulturhistoriska värden bevaras och blir tillgängliga för alla. Detta är för övrigt en av RAÄ:s främsta uppgifter sedan 2001 då hela projektet drog igång.


Månadens stora orgelinsikt: Detta låter säkert i vissas öron något kliché-artat, men dock kan jag inte låta bli att påminna er om att detta: All övning ger färdighet och all färdighet är av godo! När man väl lärt sig att bemästra orgelverkets traktur och dess fysik, och genom ett fritt experimenterande, naturligt nyfiket sinnelag utforskat orgelns klangförråd att "bli ett" med orgelverket - förmågan att kunna se sig själv och orgeln som en gemensam, enande kraftkälla. Detta gäller såväl konsten att kunna justera orgelpallen till en bekväm sitthöjd (något som för vissa kan vara en utmaning, beroende på hur verket och inte minst en själv är beskaffad) till att förädla sin simultanförmåga (konsten att kombinera manualspelet och fotpedalkonsten parallellt med en enastående registraturkännedom samt en ypperlig notläsningsförmåga) för att sedan iscensätta resultatet av sitt individuella övningsmusicerande i ett praktiskt bruk. Och sedan, när man väl gjort sig familjär med orgellokomotivet och det är dags att entra konsertestraden, finns det också något som heter "Friskt vågat, hälften vunnet!" - något som jag tycker att alla, på ett eller annat sätt borde bejaka.


Slutligen tänkte jag passa på att önska er alla en fröjdefull helg och en riktigt härlig decembermånad! :)

Otto Olsson: Advent

Såhär i adventstider (som närmare bestämt inträder nästa söndag) tänkte jag passa på att bjuda er på veckans låt. Är inte denna alldeles ljuvlig?! Den är liksom den stora saffransbullen över hela adventsstämningen, liksom gräddbakelsen över dessa annalkande juletider! :)

Stycket framförs här av Engelbrekts kammarkör med ett magnifikt orgelackompanjemang av konsertorganisten Stefan Therstam.
   Själv kommer jag att framföra stycket nästa söndag med Högalids projektkör i samband med en högmässa i Högalidskyrkan. Succén tycks vara mer given än någonsin!

Orgelkonserten i Högalidskyrkan, söndagen den 18/11

Igår, söndagen den 18 november, gick den tredje och sista delen av Högalidskyrkans orgelserie av stapeln med dunder och brak, även denna gång av diplomorganisten Nils Larsson. Konserten var, sammanfallande nog, betitlad som Orgelmusik vid kyrkoårets slut och serverade en minst sagt färgsprakande, kulinarisk dos av mästerorgelverk av kompositörerna Jan Pieterszoon Sweelinck, Marcel Dupré, Pettersson/Larsson, Max Reger och slutligen, den definitiva, fullkomligt ultimata barockorgelmagneten och den genom tiderna okrönte kontrapunktmästaren... J.S. Bach! :)

Konserten inleds med Sweelinks mästerstycke, Fantasia chromatica, med ett mycket högstämd, närmare bestämt helt olidligt vackert, kororgelspel. Styckets grundstämning präglas av ett behagfullt, romantiskt färgat klangförråd som man åhörare nästan tenderar att drunknar i på grund av ren fröjd och välbehag, samtidigt som man översköljs av en kolossal klangskönhet utan dess like. Verket genomsyras av en något sorgmodig molltonalitet, men lyckas ändå förgylla en med den djupaste sinnesfröjd och förgylla de mest frusna människosjälar. Helt fantastiskt njutbart!

... Organisten entrar sedan sin traditionella läktarorgelplacering med en sannfärdig värdighet och majestätiskhet.

Konsertens andra Dupré-verk, Preludium och f-mollfuga, färgas av ett vackert hamonikluster ger lätt förstahandsintrycket av en klanglig atonalitet, eller möjligen en illusion och av en atmosfärisk bottenlöshet. Ur ett helhetsperspektiv är stycket både oerhört stämningsförstärkande, variationsrikt, och rentav fabulöst! Stycket utklingar, elegant nog, på ett mäktigt avrundningsackord i den förträffligt fina, riktigt sublima durparallelltonarten, Ab-dur.

Näst följande stycke innebär Bachs exuberanta, extravaganta och otroligt bombastiska Preludium och fuga i e-moll, BWV 548. Med detta stegrar den omgivande terassdynamiken med en omedelbar verkan. Verket innefattar flertaliga, supereleganta, frodigt fylliga fortlöpningspartier, vilka organisten behärskar med en förtroendeingivande bravur! Ur en uppförandepraxissynvinkel är stycket omåttligt ekvilibristiskt, mästerligt skirt och samtidigt kontrapunktiskt och figurationsmässigt rekordbra! Som prinsesskronan på alltihop avrundas stycket, läckert nog, av en superelegant tonikavariant. Riktigt megasuperb!

Stycket sista finalstycke utgörs tillssist av Max Regers Koralfantasi: Wachet auf, vilket innebär en omedelbar återgång till den dessförrinnan genomsyrande högstämdheten, dock med många frodiga, glättiga stämningsväxlingar, megaeleganta figurationsmotiv och enormt snitsiga s.k. "rutschbanesprång", ur en sann överraskningsanda. Klangmässigt besitter stycket en nästintill efemär (dagsländelik) frodighet och organisten själv visar sig behärska registraturen utomordentligt bra med alltifrån skalmejaklanger till mer saftfulla 2' fotstämmor och desto mjukare, mer skimmermattabetonade romantisk-symfoniska labialklangsvarianter.


Sammanfattningsvis skulle jag vilja betitla konserten som ett paradisiskt soundshape eller ett hissnande, rentav formidabelt orgelfyrverkeri: En verklig njutningsupplevelse! Rent klangligt och upplevelsemässigt gav det mig en resa till ett rikt, sommarblomstrande Gröna ängars ö, trots allt höstrusk!


På en konstnärlig värderingsskala så konserten ännu en mycket välförtjänt 5:a av mig! :)

GOArt Center och deras projekt

Long time no see!

Något jag betänkt under de sista veckorna är att man som ämnesinriktad bloggare lätt tenderar att bli en aning perspektivistisk i sitt skrivande, särskilt som denna är nischad till orgelämnet. Naturligtvis genomsyras mitt skrivande i hög grad av min egen kulturbakgrund, min personliga förförståelse och erfarenhetsram för orgelämnet, och huvudfokuset blir så gott som ständigt på de orglar som finns i min hemstad (i Stockholmsområdet), mitt bostadsområde och den omgivande miljön (med Acouticum-orgeln som ett undantag, förstås!). Just eftersom orglar är ett så pass standardiserat fenomen inom Sverige, (landets orgelbestånd består idag av ca. 5 000 piporglar, varav ca. 170 piporglar inom Stockholms stift, enligt en viss organolog, vilket framgår i flertalet orgelinventarium och beståndsinventeringar från de senaste åren). Jag vill heller inte sticka under stolen med att skillnaden mellan mig, som en ung kvinna, ännu relativt obevandrad inom orgelforskningssfären, och utan någon som helst kantorsexamen, i förhållande till en legitimerad diplomorganist eller licentierad orgelprofessor är kolossal. Men då jag, inom en förhoppningsvis väldigt överskådlig framtid, siktar på att kvalificera mig i den riktningen så hoppas jag ändå att jag har ett och annat att tillföra!

 ---

Hursomhelst tänkte jag idag vidga min horisont en aning för att  lyfta fram den mycket prominenta orgelforskningsverksamheten GOArt, som fascinerande nog har sitt högkontor vid Göteborgs Universitet.
   GOArt är, sedan 1995, både en mångdisciplinär, mångfacetterad och framför allt mycket framgångsrik verksamhet avsedd för orgelforskning med alltifrån orgeletiska, klangmässiga som musikaliska och historiska bakgrundssyften, i mån av att främja orgelkulturlivet (såväl nationellt som internationellt), tillkännage nya landvinningar och tillföra nya upptäcktsrön angående såväl orgeltillverkning, orgel-policy som kuriosa angående orglarnas mer eller mindre sofistikerade klangförmåga. Undersökningsföremålen kan omfatta en salig blandning med alltifrån klassiskt italienska renässansorglar, tidiga nordtyska barockorglar och karakteristiska Arp Schnitger-orglar till mer klavikordbaserade, relativt lättportabla, klaverliknande orgelverk.

I skrivande stund arbetar GOArt med ett orgelutvecklingsprojekt vid namn Organa Sueciae, som har två huvudsakliga mål: dels att utvinna, och så småningom digitalisera en mängd intressant, representativt forskningsmaterial i Den svensk nationella arkivdatabasen, och dels att bidra till att GOArts officiella hemsida till en öppen, lättillgänglig informationskanal. 

---

Varje orgel skulle i vidare bemärkelse kunna betraktas som en avspegling av sitt tidevarv och specifik tillkomsthistoria, konstitution, kulturbakgrund och sist men inte minst: varje enskild orgel består av en oändlig mängd outforskade upplevelsefält både på ett klangmässigt och uttrycksmässigt plan, med förmåga att skänka oss de mest spektakulära ljudlandskapen.

Mer om GOArt finner ni naturligtvis på deras officiella hemsida: http://www.goart.gu.se! 


More to explore! :)