Orgelforskningsarbetet, höstterminen 2011 (del 1)

                               











Orgeln på bilden: En treutmann-orgel från Nordtyskland
Hämtad från: http://www.marktplatz-goslar.de/orgel/orgeleng.html

Hösten 2011 genomförde jag ett av mina antagligen största pionjärarbeten och livsverk någonsin. Jag hade nyligen läst ettårig grundkurs i Musikvetenskap på Stockholms Universitet och hade inte så oväntat fått blodad tand till att utifrån en akademisk och vetenskaplig grund fördjupa mig i musikämnet. Det dröjde inte länge innan att jag bestämde mig för att läsa kandidatkursen i samma ämne. Kandidatkursen kom att innebära en treämneskurs där en av huvudkurserna gick ut på att genomföra ett stort och relativt omfångsrikt examensarbete, närmare bestämt en trebetygsuppsats, som skulle omfatta en hel termin (6 veckors heltidsarbete, praktiskt taget). På introduktionsdagen till den nya kursen satt vi uppe i biblioteksvåningen vid Manne Siegbauhn-salen vid Humanistvillan, alldeles intill Musik- och teatervetenskapliga institutionen och gick vi igenom den stundande forsknings- och skrivandeprocessen som alla hade framför sig. Uppsatsämnet kunde sträcka sig kring valfritt område, såvida det föll inom musikens ramar och föredragsvis ett svenskt ämne. Efter en smula spekulationer samt lite erfarenhets- och idémässigt utbyte och visade det sig detta kunna omfatta alltifrån ett utforskande av autenticitetsprincipen inom musikbranschen och framgångshistorian bakom BMG:s skivbolagsframgång till en utförlig analys av Ludwig Normans vibratoteknik inom sång till den historiska övergångsprocessen från sakral till profan musik inom kyrkosammanhang. Med min bakgrund som aktiv cellist i en symfoniorkester (sedan något år tillbaka), befann jag mig till en början i valet och kvalet mellan om jag utöver mina heltidsstudier och musikaliska kvällsaktiviteter skulle läsa en 15-poängskurs om Mahlers symfoniska värld, eller om jag skulle intressera mig för kyrkomusikrepertoaren, alternativt orgel-policy och tillverkningshistoria. Min kursföreståndare, tillika handledare, rekommenderade mig dock att inte ta vatten över huvudet utan att välja ett svenskt handgripligt ämne där välregistrerade källor finns att tillgå.

Jag hade vid kursens starttillfälle nyligen deltagit i min fjärde orgelspelarkurs på Hjo folkhögskola (och tidigare på Geijerskolan), vilket jag även gjorde i år. Alla omständigheter för mig tydde på att jag inte bara borde, utan verkligen var ämnad till att botanisera i orgelämnet.

   Efter några dagars researching, utforskande av orgelhandböcker (inventarium, m.m.) och kontaktstiftande med en mängd digitala källor på hemmaplan, översvämmades jag plötsligt av ett myller av orgelinformation, om alltifrån handböcker om organistpraxis, böcker om repertoar- och dispositionskännedom till omsorgsfulla skildringar av medeltida Norrlandaorglar, praktfulla och sakrala Compenius-orglar och nordtyska neobarockorglar i en sann Silbermann-anda och senromantiska Cavalliè Coll-karaktäristiska orgelverk. Det dröjde inte länge innan jag var fullkomligt fängslad, översvämmad och nästintill besatt av orgelfenomenet i stort. Så småningom var det dock nödvändigt för mig att kunna sätta tydliga avgränsningar kring ämnets inriktning, upplägg och innehåll samt förmågan att styra upp alltsammans, sätta upp delmål och för att slutligen realisera mitt övergripande mål: att lyckas ro i hamn med alltsammans!

Vid arbetets begynnelse var jag främst intresserad av att forska antingen om kyrkomusikrepertoaren och dess utvecklingsprocess inom Sverige, alternativt om orgelns klangalstringsförmåga i förhållande till hur instrumentet är konstruerat. Min handledare rekommenderade mig dock två veckor senare att välja ett än mer handfast ämne och gå till botten med orgelämnet på ett historiskt plan. Han rekommenderade mig också att vara mer definierad och kategorisk kring mitt ämnesområde. Exempelvis kunde jag rikta in mig på orgelinstrument från tre olika årtionden, respektive orgelstilar; förslagsvis franskromantiska, neobarocka och nysakliga orgelinstrument.Jag fick då stuva om mitt centralfokus till själva beslutsledningen bakom orgeltillverkning samt historian bakom installationer av diverse instrument i ett kategoriskt urval av kyrkobyggnader inom stockholmsområdet. Med mitt genuina intresse för orgelns klangkapacitet och interiör i förhållande till dess exteriör lutade mycket åt att en av uppsatsens huvudfrågeställningar skulle handla om orglarnas beskaffenhet och tillblivelsehistoria samt om kyrkoexteriören i förhållande till dess interiör och dess förmåga att i olika utsträckning harmoniera med den omgivande miljön.

Detta kom att frambringa ett intresse hos mig dels för vackra naturlandskap i kyrklig och sakral miljö och dels en fascination för välrenomnerade kyrkoarkitekter som Sigurd Lewerentz: http://www.bukowskismarket.com/bukipedia/21501-sigurd-lewerentz och Gunnar Asplund: http://www.bukowskismarket.com/bukipedia/21529-gunnar-erik-asplund?locale=sv och virtuosa kyrkoorganister/kantorer som Otto Olsson: http://www.home.swipnet.se/~w-38951/otto1.htm, Oskar Lindberg: http://www.gehrmans.se/upphovsman/oskar_lindberg och Ulf Wesslén: http://www.sv.wikipedia.org/Wiki/Ulf_Wesslén   Så efter en smärre mental omskolning beslutade jag mig strax för att återarbeta och nischa min uppsatssynopsis för att fokusera på de enskilda orglarnas beskaffenhet och den bakomliggande beslutsprocessen. Vad jag sedan hade framför mig var att på eget bevåg skissa på lämpliga intervjuguider, avsedda för orgelfabriksrepresentanter, organister och kyrkoanställda, upprätta telefonkorrespondenser med kyrkoförvaltningsansvariga, e-postkorrespondenser med orgelhistoriker eller -professorer, kontakta kyrkofullmäktige på lokal, central och regional nivå, anordna intervjuer med diverse orgelkunniga och inriktade specialister, dokumentera enskilda orgelobservationer samt att undersöka en kolossal mängd anbud, arkivförteckningar, brevväxlingar, dokumentationer, kyrkorådsprotokoll och överlåtelser på Stockholms Stadsarkiv. Tack vare detta fick jag strax en gedigen lärdom i hur en beslutsprocess generellt sett ofta går till inom Svenska kyrkan, med tonvikt på orgelområdet. Efter lite välbehövlig hjälp kring hur man orienterar sig i arkivets sökdatabaser, lärde jag mig snabbt att behärska den mediala efterforsknings- och undersökningskonsten, något som hädanefter har gynnat mig positivt även i andra studierelaterade arbeten.

Måndagen den 26 september skulle jag ur ett efterhandsperspektiv kunna beskriva som en av mina mest kreativa förmiddagar någonsin. Det var då jag tog modet till att kontakta en ordentlig mängd organister angående mitt givna domänområde. Faktumet att jag sysslade med ett orgelforskningsarbete visade sig ha en oväntad tyngd när det handlar om att boka in intervjuträffar på alla möjliga håll och genast visade sig många vara både tillmötesgående och minst lika engagerade som jag kring min ämnesinriktning. Sedan det dröjde inte lång tid innan jag hade lyckats spika intervjutillfällen i både Gustaf Vasa kyrka, Markuskyrkan, Maria Magdalena kyrka, Engelbrektskyrkan samt en telefonintervju med en organist i Magdalena församling. Detta kom att bli min mest betydelsefulla utvecklingsresa någonsin!

---

Fortsättning följer!


Sanna Wetterholm