Lite sentomsider tänkte jag nu presentera min sedvanliga sammanfattning av månadens (i detta fall september) orgel-begivenheter, något jag upptäckte att jag helt hade missat, något jag verkligen hoppas ska förbli ett undantagsfall. På sistone har jag nämligen haft så otroligt bråda dagar (med tentaförberedelser, hemmusicerande och maximalt med kvällsaktiviteter) så jag var nära på att totalt förglömma detta. Men icke! Kan övrigt kan jag inte låta bli att förundras över att vi redan är tillbaka i oktober. Hursomhelst, här följer min månads-orgelresumé!
---
Månadens favoritorgel/mest utomordentliga/spektakulära instrument: den franskromantiska läktarorgeln i Katarina kyrka, vars registreringsmöjligheter motsvarar en mäktig symfoniorkester!
Favoritorgelframförande: Lars Anderssons konsert den 20 september i ovannämnda kyra
Mest exceptionella orgelstycke/mest spektakulära musikframförande: Ovannämnda organists framförande av J.S. Bachs Liebster Jesu, wir sind hier och Léon Boëllmans Toccata (Suite Gothique) på en delad placering.
Månadens orgelfynd: Utan tvivel de efterlängtade Charles Marie Widor-noterna!
Månadens insikt (utifrån erfarenheter av eget spelpraxis): För att på ett någorlunda smidigt sätt kunna sammansätta manualspelet med fotmanualerna är det av stor vikt att få ett musikaliskt flöde i själva melodistämman, även om pedaltillägget är förhållandevis enkelt och består av få avancerade språng. Helst ska det gå som ett rinnande vatten!
---
Fotnot: Många av mina orgelbilder är hämtade från andra källor och upphovsmänniskor. Men jag lovar att jag såsmåningom (när jag lyckats reparera min digitalkamera)kommer att fotografera mer flitigt på egen hand. =)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar