Nyårssammanfattning av Orgelåret 2012

Hallå alla orgeldiggare, -fantaster och -entusiaster ute i den stora vida världen!

Sånär som vi befinner oss alldeles på sluttampen av år 2012 och 2013 står för dörren så har det äntligen blivit dags för en multi-kolorös orgelårssammanfattning tillika nostalgitripp över de största begivenheterna under det gångna året, denna gång med ett återblickande på såväl personliga, minnesvärda händelser, milstolpar och sinkaduser av alla slag samt de mest hissnande, härliga, spektakulära orgelljudfenomen inom svensk historia på såväl nationell som på internationell nivå.

Januari var månaden då jag fullgjorde min slutgiltiga version av mitt kandidatuppsatsarbete, inte minst tack vare mina observationsförteckningar i samband med diverse konsertbesök. (Vissa efterhandskomplement har dock varit nödvändiga under vårens gång innan publikationen kunde ske.)

Månadens favoritorgel: Den fransk-romantiska orgeln i Katarina kyrka.

I början av april fick jag min stora snilleblixt om att jag, som ett plan B-alternativ till mina kantors- och organistplaner skulle utbilda mig till orgelforskare, alternativt orgelprofessor eller organolog. Jag hade sedan ett halvår tidigare, parallellt med mitt pågående kandidatarbete, fått ett starkt sug att bli musikvetenskapsforskare, alternativt med inriktning på orgelinstrument. (Dessa planer har visserligen hunnit genomgå en liten modififieringsprocess, men jag är fortfarande inriktad på samma tänkta huvudspår.)
Veckan därpå fick jag dessutom, i samband med en operamässa i Högalidskyrkan, äran att tillsammans med mina körvänner entra den stora orgelläktaren och tillsammans med ett mycket magnifikt orgelackompanjemang sjunga loss för full halls, vilket innebar en skönhetsupplevelse av det mäktigare slaget.

Månadens favoritorgel: Läktarorgeln i Högalidsyrkan.

I slutet av juni lyckades jag äntligen med konsten offentliggöra mitt uppsatsarbete på DIVA-portalens (Digitala Vetenskapliga arkivets) hemsida för universitets- och högskolearbeten på kandidat- eller masternivå. Här har ni summan av kardemumman! ;-) http://www.su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:513858

Favoritorgel: Setterquist & Son-orgeln i Hjo kyrka

Juli var månaden då jag för tredje gången bevistade orgelspelarkursen på Hjo folkhögskola och samma år som jag, förbluffande nog, lyckades med att utfärda mitt prestigefulla orgelkörkort, tillika orgelspelarbevis på första försöket. En av mina största personliga lyckoträffar någonsin, som innebär att jag har möjlighet att vikariera och göra extrainhopp som kyrkomusiker i samband med högmässor, gudstjänster, andakter och förrättningar av olika slag. Lyckan efteråt var något alldeles kolossal!
En vecka senare, samma månad, tog jag det framgångsrika beslutet att skapa denna synnerligen specialnischade orgelblogg, som festligt nog har lyckats dra till sig läsare från både Sverige, Ryssland, USA, Tyskland, Island, Danmark, Finland, Frankrike, Columbia och Storbritannien och från diverse operativsystem: allt från de traditionella multi-jättarna som Firefox, Internet Explorer, Macintosch och Safari och till 2010-talsmoderniteter som Safari till Android, iPad och iPhone. En stor välsignelse för mig, måste jag säga! :)

Månadens favoritorgel: (-:-)

Augusti var månaden som jag flitigt började ägna mig åt systematiska besök på diverse orgelkonserter och tillställningar för att finputsa min musikanalytiska förmåga och bli förtrogen inte bara med den profana och sakrala orgelrepertoaren utan även med olika slags uppförandepraxis och spetsa till såväl min urskillningsförmåga som kritiska iakttagelseförmåga. Roligast av allt var nog ändå att jag lyckades med konsten att hjälpligt lyckas spela igenom hela Franz Liszts Paganini-transkription flytande med ett supermäktigt, myllrande pedalackompanjemang och magiskt vackra klangharmonier såväl i orgelverkets dovare som dess gällare register, något som förhoppningsvis i omgångar har gett sig till känna här i orgel-blogosfären. ;-)

Månadens avoritorgel: Konserthusets gigantiska orgel.
Voìla!!!

Oktober var månaden då det imposanta, supermagnificenta ståtverket Orgel Acusticum - Sveriges överlägset största konserthusorgel - invigdes vid Luleå universitet på initiativ av orgeltillverkaren Gerald Woehl. Förmodligen en av de största bragdhändelser ur svensk orgelhistoriesynvinkel!
Check't out! =)

Månadens favoritorgel: (You hear it by the name...)

November var månaden då jag debuterade som kammarensemble-cellist på Faurés Reqviem på Högalidskyrkans stora orgelläktare där vi ackompanjerades av flera proffsiga körer och inte minst en enastående organist! (återkommer eventuellt med bilduppdatering!)

Under samma månad lyckades jag dessutom med konstprojektet att på ett skapligt plan bemästra det megamäktiga Toccata-verket av Charles-Marie Widor ur hans 5:e symfoni på Markuskyrkans neobarockorgel. Efteråt var jag minsann mer än supernöjd!!!

Månadens favoritorgel: (-:-)

Ur orgelutvecklingssynpunkt så har det gångna året visat sig ha varit ovanligt kreativt, inte minst när det spektakulära uppföranden och nymodernistiska idéer som florerat på diverse plan, bl.a. Grönlunds orgelbyggeri, som genomfört två stora restaurationsarbeten av kororgeln i Nacka kyrka och färskat upp med ett sprillans nytt kombinationssystem till nuvarande IOP för Överluleå kyrkans orgel i Boden. Tidigare under året har de även ägnat sig åt ett flitigt tillverkande av orgelpallar i furu, vilka förhoppningsvis ska komma väl till pass lagom till nästa års planerade upprustningsprojekt.
Upprustningsprojekt inför nästa år är dessutom högaktuella, då de planerar de även ett omfattande restaurationsarbete av den franskromantiska orgeln i Engelbrektskyrkan (av nuvarande spelbord, orgelhus, luftalstringssystem, traktursystem, registrartursystem, väderlådor och klangsystem) samt att flytta över den nuvarande orgeln i Gävle krematorium Skogsljus till Knivsta kyrka. Här följer några levande exempel:

Kororgeln i Nacka församling

Nytt IOP-kombinationssystem i Överluleå kyrka

Tillverkning av nya orgelpallar i furumaterial

Orgelforskningscentret GOArt (Gothenborg Organ Art) har också i högsta grad legat i framkant rejält inom fältet orgelforskning och kvalificerat sig som Sveriges stora orgelansikte utåt: för att inte tala om dess högaktuella, treåriga projektet Organ Sueciae-projekt med främsta målet att digitalisera det mest representativa forskningsmaterialet vid Riksantikvarieämbetet i Stockholm samt att tillgängliggöra GOArt-databasen som en mjukvara, i form av ett dataprogram. Bakom detta finns också en grundvision och tanke om konsten som en helande, närande och stärkande kraft hos den enskilda individen. Något av det allra mest fantastiska med GOArt-verksamheten är deras utbud av såväl toppklassiga diplomorganistutbildningar, kandidat- och masterutbildningar och kompositionsutbildningar som utbildningar på forskarnivå samt en öppenhet för doktorandstuderande, på initiativ av forskningssamordnaren Anders Carlsson. Deras konstfakultet är för övrigt ypperligt unik med ett mättat utbud av utbildningar både inom design, fotografi, filmregi, konst, musik, musikal, opera och teater samt konstnärligt utvecklingsarbete.
I slutet av förra månaden (november) hölls dessutom ett konstnärligt seminarium med en öppet hus-verksamhet som innebar en ökad tillgång till att komma i kontakt med en kolossal orgelmixtur samt orkesterinstrument och experimentera livligt med den musikaliska produktionen. Ett av deras stora motton är att varje orgel ska få avspegla sin egen tidsanda, något som de bravurmässigt har lyckats med!


Luleå tekniska universitet är i särklass de som har lyckats kvalificera sig som Sveriges stora pionjärverksamhet med sitt nyinvigda, superkaraktäristiska 2000-talsinstrument som omfattar en salig kombination av tradition, konstnärsanda och innovativ digitalteknik med dess oöverträffbara funktion som ett ångande flaggskepp för framtidens musik och forskning och dessutom väldigt stimulansgivande för interpretationer av alla möjliga slag. Inte minst fungerar Acusticum-projektet som ett världsomspännande samarbete mellan nationella och internationella aktörer samt en utomordentlig tribunal för möten av såväl gammalmodig som supermodern musik, präglad av ett innovativt tänk och en stor variationsrikedom för olika sätt att gestalta konstnärlighet i dess rätta bemärkelse. Musikhögskolan i Piteå står dessutom för Europas mest högkvalitativa organistutbildningar på diplomnivå. Varje ny orgel fungerar som en katalysator för det aktiva kulturfrämjandet på skandinavisk mark! Tack vare Digital Live Arena fungerar Acusticum-orgeln dessutom som en utmärkt kommunikationskälla med en global publik för såväl konserter som biografer och hemmabiosystem. För närvarande finns dessutom planer på att tillgängliggöra orgelspel för allmänheten på digital nivå, något som jag blickar fram emot med största iver och spänning!
Här följer ett bildregn:

---

De största stjärnskotten i Sverige på orgelstjärnhimlen under året:
Nils Larsson: diplomorganist och konsertorganist som för närvarande är väldigt aktiv i Högalidskyrkan, Lars Andersson: organist och körledare i Katarina församling, Joakim Andersson: en av Stockholms yngre superstjärnskott, tillika konsertorganister (född 1990) och Anna von Hausswolff (en av de riktigt makalös singer song-writersen och nydanande kyrkomusikerna inom populärmusiksfären).

Årets orgel-smashhit: Låten Ceremony av Anna von Hausswolff, framförd på Kägelbanan i Stockholm härom året, och Lori Graves megamäktiga version av Star Wars-filmens signaturmelodi, på delad placering!

Årets favoritorgelkonsert: Orgelfyrverkerikonserten i S:t Jacobs kyrka den 17 augusti av Mattias Wager, m.fl., på delad placering med en super-superb orgelkonsert i Katarina kyrka den 25/10 av Lars Andersson samt tredje momentet av Högalids orgelserie den 18/11.

Årets mest sublima orgelstycke:

 Årets mest "spooktakulära" orgelstycke:

Totalt superfenomenalt i båda fallen! (Jag låter musiken tala för sig sälv...)


 
Årets givna orgel-aforism (kan även tillämpas som ett motorbränsle av alla church-musicians to be inför kommande år för att komma närmare sin inre superflow-potential): För att citera Mamma Mu: "Jag vill. Jag kan. Jag gör det!" :-)
Svårare än så behöver det knappast vara.... ;)


Sist men inte minst vill jag passa på att önska er ett fantastiskt, kreativt, berikande orgelår á la 2013, fyllt av rikedomar, kärlek, livslust, lekfullhet, gemenskap, solidaritet, harmoni och sinnesfröjd och med sikte mot nya toppunkter och utvecklingsambitioner!!!
Gott slut och God fortsättning, tillönskas allihopa! :-)

När juldagsmorgon glimmar...

Hallå allihopa!

 

Jag hoppas att ni haft en riktigt mysig jul. Själv befinner jag mig i Borås där jag har firat jul omgiven av gnistrande snö och behaglig släktsamvaro. Oslagbart bra! Igår var jag dessutom i Karoli kyrka, strax utanför Borås centrum, och lyssnade på en midnattsmässa. Riktigt stämningsfullt var det. Dock måste jag medge var orgelmusiken ett litet s.k. västgötaklimax för mig, då organisten inte tycktes vara så välförberedd för att göra aftonen rättvisa. När församlingen dessutom satt med varsitt allsångsliknande häfte, hade man nog förväntat sig något bättre beledsagning både av kvällens julkantorer och läktarorganist. Desto mer glädjehöjande var det dock för mig att få höra morgonens julottekonsert i Skara domkyrka, där den danska läktarorgelklangen var alldeles utomordentlig, och det traditionsenliga Händels Messias-uppförande i dess helt fantastiska, megamaffiosa skrud!


---
Juldagen till ära tänkte jag passa på att bjuda på lite karameller inom den populärmusikaliska julorgelrepertoaren:

1.) 'O Come All Ye Faithful, framförd i All Saints Church (motsvarande 'Allhelgonakyrkan' i Sverige) i Oystermouth Swasea och mästerligt trakterad av organisten Rob Charles.

2.) Toccata över Joy to the World, framförd av konsertorganisten Martin Setchell (ur ett tresatsigt verk) på den tremanualiga Rieger-orgeln i Kristuskyrkan i Town Hall i Nya Zeeland.

3.) Sleigh Ride, komponerad av Leroy Anderson och framförd av Lori Graves, en mycket beundransvärd konsertorganist från Chicago, på den tvåmanualiga, digitala Lowrey Stelling-orgeln.

4.) Den outsinliga, hjärnknipande, otroligt högtidislika julsångsklassikern White Christmas på Wurlitzers Teater-orgel en spirande förhoppning som verkligen har lyckats infrias!

5.) Och slutligen: Walter Hammers himmelska jul-potpurri, framfört på Lowrey Prestige-orgeln (av ett amerikanskt Allen-fabrikat), ackompanjerad av en virtuell, symfoniartad orkester. Riktigt superimposant!

Återkommer snart med en årssammanfattning av orgelhändelser/-upplevelser under hela det gångna året, 2012. Till dess, håll till godo! :)

Orgelforskningsarbetet 2011 (del 5)

På orgelfronten: intet nytt?! Nåja. (*skämt åsido...*) Under de senaste två veckorna har jag visserligen lyst med min frånvaro, p.g.a. tidsbrist och många stundande projekt omkring mig. Men nu är jag tillbaka!

Den 15 december 2011, för exakt ett år sedan, innebar en minst sagt spännande prövodag för mig, då jag för andra gången fick träna mig i konsten att försvara min uppsats. Något som jag minns var ovanligt givande och samtidigt en smula nervöst, speciellt då jag är betydligt mer van vid att framträda i konsertsammanhang än att prestera loss i talarstolen. Men tro mig, det var ett sant nöje! ;)

Vad jag sedan hade framför mig var 3 veckors efterarbete, bestående av flera komplement som t.ex. minikorrigeringar av uppsatsens sakinnehåll, utformandet av en observationsförteckning (och därtill en komplementering av egna konsertupplevelser) och ett frenetiskt sammanställande av ytterligare statsarkivsmaterial: Ja, ett minst sagt intressant konstprojekt! :)
Veckan därpå innebar därför ytterligare en helt vanlig, något jäktig arbetsvecka innan den annalkande julhelgen. Den kommande helgen hade jag dessutom framför mig att framträda och förbereda mig inför två mäktiga julkonserter, vilket innebar att jag fick förskjuta lite av mitt arbete. Lyckligtvis kunde jag klämma in ett besök i Engelbrektskyrkan där Bach juloratorium framfördes till det smäckra ackompanjemanget av kyrkans eleganta kororgel.
   Måndagen därpå var det åter igen dags att bege mig vid arla morgonkvisten för att få till ett efterlängtat besök vid Skogskyrkogårdens (Skogskrematoriet vid Södra begravningsplatsen i Stockholm) tre kapell: Trons, Hoppets och Det heliga korsets kapell för ett ingående studium av deras Allen-orglar, denna gång på en empirisk grund. Besöket visade sig vara en väldigt fascinerande historia, inte minst då ett av verkens högtalaranläggning på ett ställe var undanskymd bakom en/två stora ballustrader. Om detta gjordes av praktiska eller rent estetiska skäl vet jag ännu inte. Hursomhelst var manöversystemen väldigt spektakulära och orgelverken något alldeles sjusärledes häftiga!
   Dagen därpå hade jag mitt sista möte med min handledare, tillika kursföreståndare. Ett mycket givande sådant, där jag rekommenderades att "typ" lusläsa Andersson & Bedoires Stockholms-guide om historiska byggnader och arkitektur, undersöka kontrollantens roll (något jag uppenbarligen hade missat) i min stadsarkivsforskning samt att ändra om en del av mina formuleringar.
   Jag hade till en början skrivit ett ganska utförligt kapitel om historiska intressekonflikter som med stor förmodan tycktes ha uppstått mellan orgelfabrikanter, organister och kyrkoanställda "under årens lopp", något i och för sig inte allt med största säkerhet behöver ha inträffat, förutom i enstaka fall. I själva verket är det snarare så att många tycker väldigt olika när det gäller orgelestetik, kyrkorumsplacering, dess utformning, och inte minst: dess harmonierande med den omgivande miljön, och inte sällan händer det att människors åsikter lätt går i sär. Just eftersom varje enskild orgelinstallation i sig innebär ett miljonprojekt när det gäller tillverknings-, inköps- och installationskostnad brukar detta vara en ganska tuff match att få alltihop att klaffa rätt, och när orgeln väl är inbeställd så är beslutet oftast oåterkalleligt, dessutom.

Dagarna därpå fick jag äntligen utrymme för att unna mig en välförtjänt julledighet och kosta på mig semester till Borås och Bergslagen. Ljuvligt som bara den!

---

Väl hemma, lagom till det nya årets intåg, var det dags att ännu en gång ta ett friskt nappartag för att fullfölja mitt efterforskningsarbete. Först var det dags att ge mig i iväg till Stockholms Stadsarkiv för att bekanta mig några fler kyrkorådsprotokoll för att på sikt lyckas utröna kontrollantens roll bakom orgelinstallationsbesluten. Efter några dagars undersökning lyckades jag äntligen få någorlunda grepp om kyrkofullmäktiges olika beslutsfattningsorgan och hur hela processen går till när ett anbud infordras och hur kommunikationen mellan orgelfabriksarbetare och -intressenter sedan utspelar sig. Utomordentligt spännande! Detta visade sig vara dock vara ett Sisyfos-projekt utan dess like och jag upplevde ett tag att jag var nära att driva mig själv till utmattning.
   Nästa process innebar för mig ett genomförande av orgelkonsertbesök, med syftet att komplettera mina observationsförteckningar. Detta genom att detaljgrannt ingående studera organisternas orgelspelarteknik i diverse kyrkor för min forskningsstudie. Lyckligtvis genljöd klangen undantagslöst mäktigt genom kyrkovalven vid alla konserttillfällena vid uppförandet av de mest klassiska orgelgodbitarna och "evergreensen". En minst sagt spännande upplevelseresa!
Dagarna därefter satt jag i nöd och näppe och "skrev mig blå" om de kyrkoanställdas - och olika beslutsorgan runt detta - rollfördelning samt aktörerna bakom instrumenten för att slutligen, torsdagen den 9 januari, äntligen lyckas ro i hamn med alltsammans och alltihop kändes helt enkelt kanon!

---

En bit in i februari, ca. 1.5 månad senare, fick jag ett mail av en före detta teknisk direktör vid Stockholms kyrkogårdsförvaltning som skulle redovisa en av sina hjälpinsats till mig vid Norra begravningsplatsen samt resultatet av detta. Jag skickade då ett utförligt kronologiskt mail tillbaka med hela historian bakom min nuvarande och dåvarande orgeliver. Detta visade sig dock bli ett tidskrävande arbete då jag gång på gång ständigt fick nya anmärkningsavdelningar tillbakaskickade som jag trots tidsbrist gång på gång förväntades redigera.

---

Såhär i efterhand skulle jag vilja sammanfatta min utvecklingsresa som enormt lärorik, fantastiskt inspirerande, stundvis kämpigt och samtidigt otroligt orgelbildande: helt enkelt en utmärkt drivfjäder till min fortsatta orgelbegeistring. Min största förhoppning är att denna entusiasm antingen tar sig i uttryck genom forskarskap (med specialinriktning på orgelinstrument) eller genom rollen som organist. Tankarna på uppsatsen upptar hela ens tid och tillvaro - man släpper det liksom aldrig. Men såvida glöden finns för detta så blir man till en oövervinnlig låga!!!

Sammanfattning av november-orglar

Såhär i dessa vinterlandskapstider (ja, här i Stockholm omges man av snöbyar så det står härliga till!) har det äntligen blivit dags att sammanfatta november månads orgelbegivenheter, -erfarenheter och, i viss mån, personliga upplevelser kring detta.

Orgeln på bilden: Den stora, symfonisk-romantiska konsertorgeln i Notre Dame-kyrkan i Paris

Till min förvåning så upptäckte jag att jag nästan totalt har glömt att skriva om söndagen den 4/11 som innebar konsertdagen med stort D: en av mina antagligen största musikupplevelser och bragder någonsin, utan några som helst tendenser till överdrift eller underdrift. Det var nämligen den dagen då jag, tillsammans med Högalids kyrkokörer, solister och kammarorkestermusiker, intog den högt ärade orgelläktarplaceringen då jag ackompanjerade Faurés Reqviems Requiem i D-moll på cello. Ett superpampigt ögonblick i rena magins förtecken!
(Återkommer strax med bilduppdatering!)

Fortsättningsvis tänkte jag, som i vanlig ordning, fortsätta med att hemfalla till mitt taxonomiska orgel-kategoriseringssystem som jag hittills tycker har "gått som smort". :)

Månadens favoritorgelkonsert: Orgelkonserten i Högalidskyrkan den 18/11 (Tredje och sista delen av Högalids orgelserie) - Den var verkligen megamagnifik, samtidigt som den höjde höststämningskoefficienten och mysfaktorn något oerhört!

The Big Three av fantastiska, internationella orgelkompositörer: J.S. Bach, C.M. Widor och Louis Vierne

The Big Four av stora svenska organister/orgeltonsättare: Otto Olsson, Nils Larsson (Högalids församling) och Lars Andersson (Katarina församling), Mattias Wager (domkyrkoorganist i Storkyrkan och S:t Jakobskyrkan i Stockholm) och Joakim Andersson (Stockholms store, antagligen oöverträffbare orgelfyrverkerimästare!).

Månadens orgelkonsertstycke:

 
(Sammträffande nog så är detta det första stycket som dyker upp i YouTube-databasens sökmotor vid sökandet på "orgelmusik".)

Månadens orgelforskningsprojekt: Riksantikvarieämbetet ägnar sig i skrivande stund åt att i samarbete med GOArt (Göteborgs orgelforskningsverksamhet) göra en stor orgelinventering. Det bakomliggande syftet med detta är, enligt RAÄ, att se till att Sveriges orgelbestånd vårdas och underhålls samtidigt som dess kulturhistoriska värden bevaras och blir tillgängliga för alla. Detta är för övrigt en av RAÄ:s främsta uppgifter sedan 2001 då hela projektet drog igång.


Månadens stora orgelinsikt: Detta låter säkert i vissas öron något kliché-artat, men dock kan jag inte låta bli att påminna er om att detta: All övning ger färdighet och all färdighet är av godo! När man väl lärt sig att bemästra orgelverkets traktur och dess fysik, och genom ett fritt experimenterande, naturligt nyfiket sinnelag utforskat orgelns klangförråd att "bli ett" med orgelverket - förmågan att kunna se sig själv och orgeln som en gemensam, enande kraftkälla. Detta gäller såväl konsten att kunna justera orgelpallen till en bekväm sitthöjd (något som för vissa kan vara en utmaning, beroende på hur verket och inte minst en själv är beskaffad) till att förädla sin simultanförmåga (konsten att kombinera manualspelet och fotpedalkonsten parallellt med en enastående registraturkännedom samt en ypperlig notläsningsförmåga) för att sedan iscensätta resultatet av sitt individuella övningsmusicerande i ett praktiskt bruk. Och sedan, när man väl gjort sig familjär med orgellokomotivet och det är dags att entra konsertestraden, finns det också något som heter "Friskt vågat, hälften vunnet!" - något som jag tycker att alla, på ett eller annat sätt borde bejaka.


Slutligen tänkte jag passa på att önska er alla en fröjdefull helg och en riktigt härlig decembermånad! :)

Otto Olsson: Advent

Såhär i adventstider (som närmare bestämt inträder nästa söndag) tänkte jag passa på att bjuda er på veckans låt. Är inte denna alldeles ljuvlig?! Den är liksom den stora saffransbullen över hela adventsstämningen, liksom gräddbakelsen över dessa annalkande juletider! :)

Stycket framförs här av Engelbrekts kammarkör med ett magnifikt orgelackompanjemang av konsertorganisten Stefan Therstam.
   Själv kommer jag att framföra stycket nästa söndag med Högalids projektkör i samband med en högmässa i Högalidskyrkan. Succén tycks vara mer given än någonsin!

Orgelkonserten i Högalidskyrkan, söndagen den 18/11

Igår, söndagen den 18 november, gick den tredje och sista delen av Högalidskyrkans orgelserie av stapeln med dunder och brak, även denna gång av diplomorganisten Nils Larsson. Konserten var, sammanfallande nog, betitlad som Orgelmusik vid kyrkoårets slut och serverade en minst sagt färgsprakande, kulinarisk dos av mästerorgelverk av kompositörerna Jan Pieterszoon Sweelinck, Marcel Dupré, Pettersson/Larsson, Max Reger och slutligen, den definitiva, fullkomligt ultimata barockorgelmagneten och den genom tiderna okrönte kontrapunktmästaren... J.S. Bach! :)

Konserten inleds med Sweelinks mästerstycke, Fantasia chromatica, med ett mycket högstämd, närmare bestämt helt olidligt vackert, kororgelspel. Styckets grundstämning präglas av ett behagfullt, romantiskt färgat klangförråd som man åhörare nästan tenderar att drunknar i på grund av ren fröjd och välbehag, samtidigt som man översköljs av en kolossal klangskönhet utan dess like. Verket genomsyras av en något sorgmodig molltonalitet, men lyckas ändå förgylla en med den djupaste sinnesfröjd och förgylla de mest frusna människosjälar. Helt fantastiskt njutbart!

... Organisten entrar sedan sin traditionella läktarorgelplacering med en sannfärdig värdighet och majestätiskhet.

Konsertens andra Dupré-verk, Preludium och f-mollfuga, färgas av ett vackert hamonikluster ger lätt förstahandsintrycket av en klanglig atonalitet, eller möjligen en illusion och av en atmosfärisk bottenlöshet. Ur ett helhetsperspektiv är stycket både oerhört stämningsförstärkande, variationsrikt, och rentav fabulöst! Stycket utklingar, elegant nog, på ett mäktigt avrundningsackord i den förträffligt fina, riktigt sublima durparallelltonarten, Ab-dur.

Näst följande stycke innebär Bachs exuberanta, extravaganta och otroligt bombastiska Preludium och fuga i e-moll, BWV 548. Med detta stegrar den omgivande terassdynamiken med en omedelbar verkan. Verket innefattar flertaliga, supereleganta, frodigt fylliga fortlöpningspartier, vilka organisten behärskar med en förtroendeingivande bravur! Ur en uppförandepraxissynvinkel är stycket omåttligt ekvilibristiskt, mästerligt skirt och samtidigt kontrapunktiskt och figurationsmässigt rekordbra! Som prinsesskronan på alltihop avrundas stycket, läckert nog, av en superelegant tonikavariant. Riktigt megasuperb!

Stycket sista finalstycke utgörs tillssist av Max Regers Koralfantasi: Wachet auf, vilket innebär en omedelbar återgång till den dessförrinnan genomsyrande högstämdheten, dock med många frodiga, glättiga stämningsväxlingar, megaeleganta figurationsmotiv och enormt snitsiga s.k. "rutschbanesprång", ur en sann överraskningsanda. Klangmässigt besitter stycket en nästintill efemär (dagsländelik) frodighet och organisten själv visar sig behärska registraturen utomordentligt bra med alltifrån skalmejaklanger till mer saftfulla 2' fotstämmor och desto mjukare, mer skimmermattabetonade romantisk-symfoniska labialklangsvarianter.


Sammanfattningsvis skulle jag vilja betitla konserten som ett paradisiskt soundshape eller ett hissnande, rentav formidabelt orgelfyrverkeri: En verklig njutningsupplevelse! Rent klangligt och upplevelsemässigt gav det mig en resa till ett rikt, sommarblomstrande Gröna ängars ö, trots allt höstrusk!


På en konstnärlig värderingsskala så konserten ännu en mycket välförtjänt 5:a av mig! :)

GOArt Center och deras projekt

Long time no see!

Något jag betänkt under de sista veckorna är att man som ämnesinriktad bloggare lätt tenderar att bli en aning perspektivistisk i sitt skrivande, särskilt som denna är nischad till orgelämnet. Naturligtvis genomsyras mitt skrivande i hög grad av min egen kulturbakgrund, min personliga förförståelse och erfarenhetsram för orgelämnet, och huvudfokuset blir så gott som ständigt på de orglar som finns i min hemstad (i Stockholmsområdet), mitt bostadsområde och den omgivande miljön (med Acouticum-orgeln som ett undantag, förstås!). Just eftersom orglar är ett så pass standardiserat fenomen inom Sverige, (landets orgelbestånd består idag av ca. 5 000 piporglar, varav ca. 170 piporglar inom Stockholms stift, enligt en viss organolog, vilket framgår i flertalet orgelinventarium och beståndsinventeringar från de senaste åren). Jag vill heller inte sticka under stolen med att skillnaden mellan mig, som en ung kvinna, ännu relativt obevandrad inom orgelforskningssfären, och utan någon som helst kantorsexamen, i förhållande till en legitimerad diplomorganist eller licentierad orgelprofessor är kolossal. Men då jag, inom en förhoppningsvis väldigt överskådlig framtid, siktar på att kvalificera mig i den riktningen så hoppas jag ändå att jag har ett och annat att tillföra!

 ---

Hursomhelst tänkte jag idag vidga min horisont en aning för att  lyfta fram den mycket prominenta orgelforskningsverksamheten GOArt, som fascinerande nog har sitt högkontor vid Göteborgs Universitet.
   GOArt är, sedan 1995, både en mångdisciplinär, mångfacetterad och framför allt mycket framgångsrik verksamhet avsedd för orgelforskning med alltifrån orgeletiska, klangmässiga som musikaliska och historiska bakgrundssyften, i mån av att främja orgelkulturlivet (såväl nationellt som internationellt), tillkännage nya landvinningar och tillföra nya upptäcktsrön angående såväl orgeltillverkning, orgel-policy som kuriosa angående orglarnas mer eller mindre sofistikerade klangförmåga. Undersökningsföremålen kan omfatta en salig blandning med alltifrån klassiskt italienska renässansorglar, tidiga nordtyska barockorglar och karakteristiska Arp Schnitger-orglar till mer klavikordbaserade, relativt lättportabla, klaverliknande orgelverk.

I skrivande stund arbetar GOArt med ett orgelutvecklingsprojekt vid namn Organa Sueciae, som har två huvudsakliga mål: dels att utvinna, och så småningom digitalisera en mängd intressant, representativt forskningsmaterial i Den svensk nationella arkivdatabasen, och dels att bidra till att GOArts officiella hemsida till en öppen, lättillgänglig informationskanal. 

---

Varje orgel skulle i vidare bemärkelse kunna betraktas som en avspegling av sitt tidevarv och specifik tillkomsthistoria, konstitution, kulturbakgrund och sist men inte minst: varje enskild orgel består av en oändlig mängd outforskade upplevelsefält både på ett klangmässigt och uttrycksmässigt plan, med förmåga att skänka oss de mest spektakulära ljudlandskapen.

Mer om GOArt finner ni naturligtvis på deras officiella hemsida: http://www.goart.gu.se! 


More to explore! :)

Månadssammanfattning av oktober-orglar

Då har ännu en ny månad randats och det har blivit dags för att sammanfatta nya, mer eller mindre spektakulära orgelupptäckter under oktober månad, som jag nästintill anser har varit mer än lovligt färggrann, både på den musikaliska fronten och rent utvecklingsmässigt.

                                                                          --- 

 Månadens favoritorgel/mest spektakulära/iögonfallande instrument: Orgel Acusticum , givetvis. Heder och vördnad åt denna solklara, musikaliskt och tekniskt suveräna orgelgigant! - :) För mer info, se: http://www.acusticumorgan.com/?language=sv
eller  http://www.studioacusticum.org/acusticum-orgeln/

Mest fantastiska orgelkonsert: Naturligtvis den vackra lunch-orgelkonserten i Katarina kyrka den 25/10 av Lars Andersson.

Månadens 'orgelpralin': Louis Viernes Carillion de Westminster. Bara lyssna och njut! :)

Ovannämnda stycke trakteras här på ett megavirtuost sätt av mästerorganisten Sean Jackson på den flermanualiga Allen-orgeln i St. Johns episkopala (biskops-)kyrka. Klangen är behagligt skir, angenäm och samtidigt beslutsamt märgfull och genremässigt, (i lagom mån) modernistiskt gränsöverskridande.

Månadens mest storståtliga, grandiosa mäster-orgelstycke: (Klangfärgsdynamiken här är minst sagt süperb!)















 

 ---

Månadens stora orgelframgång: Anna von Hausswolff. Totalt bländande, helt outstanding. Vad mer kan tilläggas?

Tidernas största orgel-guldgruvor: (Gratis, dessutom!)

Naxos Musikbibliotek: http://www.naxosmusiclibrary.com - en utmärkt musiklyssningssajt för studerandet av alltifrån världsmusik till klassisk jazz, rock, operamästerverk, orkestermusik, populärmusik och självfallet ett konglomerat av allsköns mäktiga orgelmästerverk!

Petrucci Music Library: http://www.imslp.org - ytterligare en av världens största musikdomäner med ett nästintill obegränsat lyssningsutbud!
 
Den gamla hederliga Kyrkomusiksajten: http://www.kyrkomusik.se

och sist, men inte minst den fenomenala supersajten: http://www.finalemusic.com :)






Tidernas antagligen bästa beställningssajter/butiker med de största 'orgelklenoderna':

Aulos Musikhandel: http://www.aulosmusik.se - har sitt s.k. högkvarter på Folkungagatan i Stockholm. Deras beställningssajt är dock interaktiv och klart rekommenderbar och deras sökmotor är minst sagt fenomnal!

 







 


Stockholms Musik- och teaterbibliotek: http://www.muslib.se - deras rariteter, musiksamlingar och digitala resurser är naturligtvis tillgängliga även för er som bor i andra städer och länder. :)

Gehrmans Musikförlag: http://www.gehrmans.se - innehåller en mängd orgelbaserade delikatesser, som t.ex. den hedervärda Lux Eterna och Lux Nova-utgåvan.

Wessmans musikförlag: https://www.wessmans.com - deras orgelutbud skulle kunna liknas vid ett dignande bord med flera tänkbara julklappsgåvor! =)


--- 

Månadens stora orgelinsikt: Mycket tyder på att orgeln - med dess nästintill oändliga uttryckskapacitet har en outforskad besjälad kraft som medför möjligheter att både upplevelsemässigt och lekamenmässigt leva sig bort i multidimensionella drömlandskap. Organistens simultankapacitet överbeträffar på så vis de flesta andra mänskliga förmågor. Antagligen beror detta på dess klangmässiga alstringsförmåga och i många fall välförsedda övertonsverk som gör instrumentet fullkomligt väsenskilt från alla andra klaverinstrument.


På återskrivande! :)

Lunch-orgelkonsert i Katarina kyrka, nr 3

Denna torsdag, den 25 oktober, var jag och lyssnade på en grandios torsdags-orgelkonsert av förmodligen högsta rang.
Dagens konsert omfattade J.S. Bachs (1985-1750) mycket sangviniska Fuga i G-dur (BWV 577), Marcel Duprés (1886-1971) Mère Marie de 'Íncarnation, Jan Pieterszoon Sweelincks (1562-1621) Paduana Lachrimae och Louis Viernes (1870-1937) Carillon de Westminster.

Konsertens inledande Bach-fuga i G-dur har i grunden en sprudlande glad och livsbejakande stämningsanda och en dansant rytm. Orgelklangen genomströmmade verkligen hela kyrkorummet och fick en att känna sig verkligt medryckt.
Ur en uppförandepraxis-synvinkel har jag endast goda ord att säga om framförandet: mycket grandiost, superb och otroligt magnifikt!

Det näst följande Dupré-verket, Marie de 'Incarnation, i eb-dur, har en svepande, mycket behagfull och mjuk labialklang, något mer reflektiv i sin stämningskaraktär, halvmelankolisk och samtidigt mycket njutbar. Själva framförandet var dessutom förträffligt till den milda grad!

Sweelincks Paduana Lachrimae-stycke i a-moll är i grunden en fransk pavanne (ståtlig gammeldans med italienskt ursprung, f.y.i.). Stycket är både högstämt, briljant och samtidigt ganska lågmält och innehåller många förtjusande drillar, klanger och skickliga manualsprång. Registreringen är till en början stabil, av en mjuk och charmfull labialstämmakaraktär för att sedan plötsligt utminna i en skalmejaliknande rör(blads?)stämma, för att sedan fortlöpa i en mäkta renässansanda. Så småningom sker en återgång till den milda ursprungsklangen, som nu får en bjällerklangsliknande labialkaraktär. Helt lysande bra!

Konsertens sista stycke av Vierne går i en glättig d-durtonart i en sann jubilate-anda. Stycket inleds med rikt ornamenterade ostinatofigurer i den nedre manualen som på ett inflytelserikt sätt samklingar med en meditativ högerhandsstämma i den översta manualen (Kyrkans orgel omfattar totalt tre manualbord). Styckets pampprägel ökar ständigt i intensitet och ger stundvis återkopplingar till Champ Élyssée-området i Paris. Vad som synnerligen sätter grädden över aprikosen är det mycket onematepoetiska figurationsmotivet i pedalstämman som genomsyrar större delen av stycket och som ger hela klangen en fyllig botten. Slutet av stycket är inkommensurabelt mäktigt. Ett riktigt hallelujah moment, i sin rätta bemärkelse! =)


På en konstnärlig värdeskala så får hela konserten en stor, välförtjänt 5:a av mig! :-)

Sammanfattning av invigningsfesten av Skandinaviens största orgel genom tiderna: Orgel Acusticum

Igår, söndagen den 21 oktober, gick som sagt invigningsceremonin av Orgel Acusticum av stapeln: Skandinaviens oöverträffbart största symfoniska high tech-orgel genom tiderna. Denna invigningskväll visade sig vara en ovanligt lyckad sådan med självaste Benny Andersson på flygeln, ackompanjerad av Orsa Spelmän, Pär Grebacken och Musikhögskolans Kammarkör för uruppförandet av B. Anderssons rapsodi "En skrift i snön", text författad av Kristina Lugn, ett verk som Benny själv beskriver som en 12 minuter lång polska med ett omfångsrikt ackompanjemang. Orgelns ursprungstillverkare, Gerald Woehl, är även mycket känd för att ha byggt den mäktiga Bachorgeln i Thomaskyrkan i Leipzig där J.S. Bach verkade aktivt under 1700-talets första hälft.

Konsert- och diplomorganisten Gunnar Idenstam, känd för det maffiosa bröllopsorgelstycket Birkalåten: http://www.youtube.com/watch?v=M25biFcKwLc och Toccata IV: http://www.youtube.com/watch?v=92UrKrQKcfo, trakterade orgeln med en sällsam bravur!

Detta sätter omedelbart Sverige som en given förstaplatsare på den europeiska kulturkartan för kategorin av de mest exceptionella orglarna. Lite intressant kuriosa för er trogna, begeistrade orgeldiggare är, förutom att den består av en smakrik uppsättning av mixturer, registerandrag och tonalitetsutbud, att den inom en (förhoppningsvis) överskådlig framtid festligt nog väntas bli digitalt tillgänglig och därmed fullkomligt manövrerbar för allmänheten via internet!
I'M SO READY!!! =)

---

Jag väntar nu med iver och spänning på än mer nya, olidligt spännande avancemang på Acusticum-orgeln av alla tänkbara slag. Tills dess, håll till godo! :)

Mer info om ovannämnda orgel går att utvinna på deras officiella hemsida: http://www.acusticumorgan.com/articles?language=sv